Låt oss ta några exempel. Många känsliga moderna människor har övergivit kristendomen under pressen från tre sådana konvergerande övertygelser som dessa: först att människorna med sin skapnad, struktur och sexualitet när allt kommer omkring är mycket lika djuren, en ren variation inom djurriket; för det andra att den ursprungliga religionen uppstod i okunnighet och fruktan; för det tredje att prästerna fördärvat samhällena med bitterhet och dysterhet.
Dessa tre anti-kristna argument är mycket olika, men de är alla helt logiska och legitima, och de pekar alla åt samma håll. Den enda invändningen mot dem (som jag upptäckt) är att de alla är osanna.
Om du låter bli att läsa böcker om djur och människor, om du börjar studera djur och människor, då kommer du (om du har någon humor och fantasi alls, någon känsla för det oorganiserade och farsartade) att upptäcka att det uppseendeväckande inte är hur lik människan är djuren, utan hur olik hon är. Det är den monstruösa storleken på denna skillnad som kräver en förklaring. Att människan och djuret är lika är i en mening en truism, men att de som är så lika är så vansinnigt olika, det är chocken och gåtan.
No comments:
Post a Comment