Men bland dessa millioner fakta som alla rinner åt samma håll finns det, naturligtvis, en fråga som är tillräckligt solid och separat för att behandlas kortfattat, men för sej själv: jag menar den objektiva förekomsten av det övernaturliga.
I ett annat kapitel har jag indikerat felslutet bakom det vanliga antagandet att världen måste vara opersonlig för att den är ordnad. Det är precis lika troligt att en person önskar en ordnad sak som en oordnad. Men min egen positiva övertygelse att personlig skapelse är mer tänkbar än ett materialistiskt öde, är, det erkänner jag, i en mening odiskutabel. Jag kommer inte att kalla den en tro eller en intuition, för dessa ord är uppblandade med rena känslor; det är helt strikt en intellektuell övertygelse; men det är en primär intellektuell övertygelse lik vissheten om det egna jaget eller om det goda i att leva.
Vem som vill kan därför kalla min tro på Gud ren mysticism, själva frasen är inte värd att kämpa om. Men min tro att mirakel har hänt i den mänskliga historien är inte en mystisk tro alls. Jag tror på dem p g a mänskliga redogörelser - liksom jag gör beträffande upptäckten av Amerika.
No comments:
Post a Comment