Hela kristendomen koncentrerar sej på människan vid korsvägen. De omfattande och ytliga filosofierna, de enorma synteserna av humbug, de talar alla om tidsåldrar och evolution och ultimata utvecklingar. Den sanna filosofin är sysselsatt med nuet. Kommer människan att ta den eller den vägen? - det är det enda intressanta att tänka på, om du tycker om att tänka.
Eonerna är lätta nog att tänka på, vem som helst kan tänka på dem. Nuet är det verkligt fruktansvärda, och det är för att vår religion instensivt har upplevt nuet, som den i litteraturen sysslat mycket med kamp och strid och i teologin sysslat mycket med helvetet. Det är fullt av faror, som en pojkbok, det står vid en odödlig kris.
Det finns en stor del verklig likhet mellan populär fiktion och de västerländska folkens religion. Om du säger att populär fiktion är vulgär och smaklös, säger du bara vad de trista och välinformerade säger om bilderna i romersk-katolska kyrkor. Livet är (enligt den kristna tron) mycket likt en serie i ett magasin: livet slutar med löftet (eller hotet) "fortsättning följer". Alltså, med en ädel vulgaritet, imiterar livet serien och slutar i det spännande ögonblicket. För döden är verkligen ett spännande ögonblick.
No comments:
Post a Comment