De som studerar populärvetenskap, som Mr Blatchford, insisterar alltid på att kristendom och buddhism är mycket lika, särskilt buddhismen. Detta tros allmänt, och jag trodde det själv tills jag läste en bok som gav skälen för denna tro. Skälen var av två slag: likheter som ingenting betydde eftersom de var gemensamma för hela mänskligheten, och likheter som inte var några likheter alls. Författaren förklarade på fullt allvar att de två trossystemen liknade varandra i avseenden där alla livsåskådningar är lika, eller också beskrev han dem som lika varandra i någon fråga där de helt uppenbart är olika varandra.
Alltså, som exempel på det förstnämnda, sa författaren att både Kristus och Buddha fick sin kallelse genom den gudomliga röst som kom från skyn, som om du skulle förvänta dej en gudomliga röst komma nerifrån kolkällaren. Eller också påstods det på fullt allvar att dessa två österländska lärare, genom ett unikt sammanträffande, båda sysslade med att tvätta fötter. Man skulle precis lika gärna kunna säga att det var ett anmärkningsvärt sammanträffande att båda hade fötter att tvätta.
Och det andra slaget av likheter var alltså sådana som helt enkelt inte var lika. T ex fäster denne de två religionernas förlikare uppmärksamhet vid det faktum att lamans kläder vid vissa religiösa fester rivs i bitar av ren respekt, och att trasorna värderas högt. Men detta är motsatsen till en likhet, för Kristi kläder revs inte sönder av respekt utan av förakt, och trasorna värderades inte mer än vad lumpsamlaren kunde erbjuda. Det påminner om att hänvisa till den påfallande likheten mellan de två ceremonierna när svärdet vidrör en mans skuldra respektive när det hugger av hans huvud. De liknar inte alls varandra från mannens synpunkt.
No comments:
Post a Comment