Sedan öppnade sej den svåraste delen av den mentala processen, och jag började i hemlighet spåra denna ide genom vår teologis alla enorma tankar. Iden var vad jag skissat rörande optimisten och pessimisten: att vi inte vill ha en legering eller en kompromiss, utan båda sakerna på höjden av sin energi - brinnande kärlek och brinnande vrede. Här ska jag bara teckna den i relation till etiken.
Men jag behöver inte påminna läsaren om att iden om denna kombination verkligen är central i ortodox teologi. För ortodox teologi har särskilt insisterat på att Kristus inte var skild från Gud och människa, som en älva, och inte en varelse som var till hälften människa och till hälften inte, som en kentaur, utan båda sakerna på en gång och båda sakerna genomgående, sann människa och sann Gud.
Låt mej nu teckna denna föreställning som jag fann den.
No comments:
Post a Comment